The weapon of your choice

Så var det äntligen dags. Har väntat på den här dagen ända sen 1993. Vapenamnesti - vilket underbart ord. Inte för att jag har så mycket o lämna in och om jag hade det så skulle soft airgunsen knappast hamna i händerna på korrupta poliser. Men det är själva känslan av kunna lämna in olagliga vapen utan att bli straffad. Vad för typ av andra amnestier skulle man tänkas kunna ha nytta av? En som hade varit väldigt bra här i Kalmar är cykellampaamnesti. Poliserna här är så kaffebrödskåta att de stoppar alla som inte har på lyset efter att solen dragit sig tillbaka. De skulle inte ens banga att stoppa någon mitt på dagen och hävda att man ska ha på ljuset. Köra-bil-trots-körförbud-amnesti skull också va soft. Då skulle man kunna köpa en gammal billig körförbudig kärra och slippa cykla i motvindens stad. Sno-så-mycket-du-orkar-amnesti hade kanske varit det bäst. Gå in i en skivaffär och bara ta med sig så många plattor man behagar. Något som verkar mer troligt är kanske att ploisen snart kommer fixa en ladda-ner-musik-och-film-amnesti. Då hade de blivit populära. Inte för att man bryr sig i vanliga fall men det finns faktiskt folk som är oroliga över att ladda ner musik och film.
I vilket fall, ska bli kul att se vilka vapen som kommer in till polisen den här gången. 1993 kom det tydligen in en luftvärnskanon. Och det är ju ganska så häftigt ändå!

Oink Me!

Jaha, så var det ett tag sen vi hördes av sist. Känns tragiskt att skriva att tiden går och att allt är som vanligt men det är precis så det är. Idag spelade IS Klitor sin näst sista match i korpens gruppspel. Vi vann (såklart) med 3-1 och det kändes skönt med tanke på att vi inte alls spelat som vi är vana vid de senast matcherna. I skolan går det bra. Kursen vi har nu (journalistik och samhälle, som för övrigt är ganska så intressant) innebär att vi bara har ca två föreläsningar i veckan, något som är ganska svårt att förhålla sig till. Visst, det är skönt att inte behöva gå upp kl 8 varje morgon men samtidigt är det svårt att hitta motivationen när man är hemma. Hmm, kanske borde sitta på bibban?
Efter fotbollen gick vi hem till JAM och kollade på film, Dodgeball för 150:e gången. Den är bara för skön. Lance Armstrong gör sin bästa roll nånsin!
En skön grej som har hänt mig de senast dagarna är att jag, efter att ha väntat i ett halvår, fått en invite på Oink Me. Nu kan man börja ladda hem musik på allvar. Så det ska jag nog göra nu, även om jag inte har hunnit lyssna igenom allt jag fick hem inatt. Amor et fides!

Back in town

Så har det då gått tre veckor. Julen är avklarad, blev ganska så odramatiskt tillslut ändå. Nyår kom och gick och nu är vi snart i mitten av januari. Temperaturen ut idag: 9,5 grader! Vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till detta konstiga väder. Skönt att slippa allt snöslask, jobbigt att polarisarna smälter. Hur som helst. Är tillbaka i kullerstenarnas stad Kalmar nu. Skönt med en 120 säng (har sovit på en 50 bädd de senaste veckorna), skönt o komma hem o ha allt som man är van vid. Då tänker jag framförallt på datorn, kylskåpet (som än så länge är relativt tomt) och det helt vanliga vardagslivet. Eftersom jag är av en ganska så oplanerande natur så hade jag såklart mycket skolarbete att göra när jag kom hit. Satt hela dagen igår ochskrev en filmanalys av Walk the line. Var ganska så kul men samtidigt svårt. Den lämnade jag in idag. Och nu ska jag sätta mig och skriva på en hemtenta som ska vara inne på fredag. Det känns ändå rätt okej. Tenta betyder ju alltid tentaslask! Men vad jag verkligen ser fram emot är nästa vecka. Då börjar våran första radiokurs. Fram tills nu har jag bara lärt mig det nödvändigaste inom radio för att på ett lagom seriöst sätt kunna sända studentradion. Nästa vecka och veckorna efter det ska jag lära mig hur allt hänger ihop och hur man gör "på riktigt". Ska bli väldigt kul! Nej nu måste jag nog börja plugga. Hemtentor har en tendens att inte skriva sig själva. G´day

Om 3 veckor är julen äntligen över!

Om 10 timmar åker jag hem till Göteborg. Där ska jag genomlida 3 veckor av allt som hör jul och nyår till. Ska ändå bli kul och åka hem. Se alla översvämningar, alla stressade julklappsköpande fembarnsmammor och alkoholpåverkade skitungar på de "hippa" krogarna runt Avenyn. Har packat hela dagen idag. Förutom i morse. Då hämta jag en tenta, godkänt! Den innebär att allt är godkänt denna terminen och det ger mig mer julfrid än vad någon julsång någonsin skulle kunna göra. Möjligtvis undantag för O helga natt. Den har jag inte lyssnat på idag men däremot har en annan skiva snurrat sig varm inne i hårddisken. Det australiensiska bandet Epicure och skivan Main Street. Den kan jag varm rekomendera när ding-dong och jingle bells känns blasé. Glöm inte att fira Festivus den 23:e! Och för er som inte vet vad det är. Börja kolla på Seinfeld för f-n! Natti

Snart Lucia...kanske?

Dagarna går som aldrig förr. Kanske för att det snart är jul. Åker hem om ca 1,5 vecka. Ska bli roligt och skönt. Ingen tvätt eller tidiga mornar att tänka på. Bara softa i 3 långa veckor. Veckor som förmodligen kommer ta slut innan de ens börjat. Brossan har ju köpt en projektor så jag har paxat soffan där, ska bli najs. Förra veckan gjorde jag 2 tentor. Den första gick överraskande bra (om jag inte klara den så jä...) och den andra (omtenta) lyckades jag äga med ett halvt poäng. Så det känns skönt såhär innan jullovet. Ikväll ska IS Klitor spela seriefinal mot FC Karate. Är lite förkyld så jag ska nog ta det lugnt o bara skjuta från halva plan eller nått. Nu ska jag värma upp. Hej då! Kommer hem den 21 förresten.

Idag tänker jag såhär

Vet inte vad jag ska skriva. Sitter i skolan för min dator hemma är paj. I helgen var min familj här i Kalmar och hälsade på. I fredags hade vi lite maskerad med klassisarna. Jag var Fidel Castro. Blev ganska berusad. I lördags ver det dags för den riktiga halloweenfesten. Alla var utklädda till små djävlar eller pirater. Patetiskt. Jag var utklädd till mig själv. Hatar Halloween. Ikväll ska vi se på Borat - The Movie. Blir kul. Saknar sommaren. Längtar efter skidåkning. Saknar min cykel. Längtar efter att hämta den imorgon på verkstaden. Saknar inte tentor. Längtar inte till om 3 veckor. Kanske borde jag ta tag i skolarbetet. Orkar inte. Vill läsa böcker. Vill inte läsa kurslitteratur. Vill få vårkänslor. Blir ytterst svårt med tanke på...

1-0!

Efter en nervös väntan på matchstart startade IS Klitor då äntligen sin resa mot korpenguld. Med tanke på att vi inte tränat på ungefär en månad så såg det riktigt stabilt ut. Motståndarna, IKEA Kalmar, såg vilsna ut och sprang mest runt o jagade boll. IS Klitor förde alltså matchen. Efter ca 10 minuter sprang J och jag upp i ett anfall. En passning som var avsedd för mig slogs lite för hårt och nån IKEA-gubbe fick tag på den istället. Han laddade rejält och sparkade allt han kunde på bollen. Jag som gick in för att täcka fick bollen på bröstet och det visade sig bli en perfekt passning. J tog emot och gjorde inget misstag. 1-0 till Klitor. I slutet av halvleken hade gjorde vi ett mål till men domaren dömde bort för att klockan hade blivit halvlek. Jag anser att vi skulle haft tusendelarna på vår sida. Men men, domaren dömer. I andra började våra spelare bli trötta och det märktes på spelet. IKEA kom fram mer och mer och tog för sig medan vi var passiva och aningens rädda för att göra fel. Tack vare vår eminenta målvakt så kunde vi hålla undan enda till domaren blåste av. Skönt med en sådan start på säsongen!
Efter att M fick punka på bilen så kom jag tillslut hem och nu ska här sovas. Ny kurs imorgon som jag tror handlar om berättelse- och intervjuteknik. Kan nog bli ganska intressant. Natti

Dax för korpen igen

Idag känns som extremt lång dag. Vi fick visserligen en timme gratis inatt men den borde inte kännas så mycke. Om 1,5 timma är det premiär för vårt fotbollslag i korpen. IS Klitor möter favorittippade Ikea Kalmar på Spelefanten. Till dagens match kommer vi med 8 utespelare o en målvakt. Vi borde orka, matchen är bara 13x2 minuter. Återkommer kanske med resultatet sen. Ciao

Ned Flat and Pinky

Då merparten av mitt vakna dygn nu utspelar sig på natten och det inte finns så överdrivet mycket att göra så kan jag lika väl skriva några rader. Idag sov jag till kl 14 eller nått sånt. Efter lite slött tvtittande så bestämde jag mig för att dra in till stan o hämta min cykel. Fick sällskap av K. Efter att ha hämtat cykeln drog vi till Coop o storhandlade. Undrar hur många kilo de där korgarna som man lägger varor i är tillverkade för. Min va på bristningsgränsen i alla fall. När jag kom hem gjorde jag en stor lasagne som efter 30 minuter i ugnen faktiskt var helt ok. Klockan är nu 00:13. Räknar med att jag börjar bli trött om ca 4-5 timmar.
PS. Glöm inte o kolla in Ninnis blogg, grym dikt i senaste inlägget.

Trötthetens mysterier

När till och med Mjukispolacken har fått in några rader på bloggen så känner jag mig lite tvingad till detsamma. Så här är mitt krampaktigt framtvingade inlägg:

Klockan är 04.05. Jag har precis kommit hem från skolan. Anledningen till denna något sena hemkomst är att vi har en deadline till idag. En hemsida ska vara klar. Som ni kanske vet var jag i Göteborg i helgen. Trots att jag älskar Kalmar fick jag en plötslig tanke om att jag kanske borde åka hem, om än för bara några få dagar. Nu är jag tillbaka i "kullerstenarnas stad". Under min Göteborgs vistelse hade jag tänkt att jobba med min hemsida. Så blev det inte. Istället använde jag tiden till att träffa vänner och gå på krogen. Så när jag vaknade i morse hade jag plötsligt lite bråttom. Efter sovmorgon till 12 var jag i skolan vid 13 och började arbeta. Efter att ha stirrat blint på en dataskärm i 6,5 timma åkte jag hem och brassa lite käk. Vid 21-tiden var jag tillbaka igen. Sen satt vi ett skön gäng där i skolan o pilla med våra sidor. Allt eftersom timmarna timmarna gick blev våra (kanske borde tala för mig själv?) sidor bara rörigare och rörigare och tröttheten började ta vid. Det som är positivt med trötthet är att när den slår över och blir övertrött så blir också ens humor lidande och vi skrattade tillslut åt ganska konstiga saker, t ex hur kul ett ord blir om man sätter till ett extra S i slutet. Vid 03.23 gav jag upp och började lira hemåt. Imorgon är vi lediga och då kommer vi bland annat ha en viktig träning inför söndagens första korpmatch med IS Klitor. För er som vill se min något slarviga och delvis påhittade sida kan gå in på: www.student.hik.se/~mf22ft/slope/index.html
Ciao!

Life goes on

Dagarna bara springer förbi och på fredag är det dags för första tentan för terminen. Känns som det kommer gå ganska bra men man får nog plöja igenom några böcker. Ser fram emot fredag kl 13 när första biran korkas upp. Blir party på min gata så det e lite soft. Såg lite på "Poliser" eller va nu den nya serien heter på SVT. Inspelad i Göteborg i alla fall. Saknar inte avenyn ett dugg. Vad har avenyn som Storgatan inte har? Förmodligen ganska mycket men inte nått som jag behöver i mitt liv nu. Skulle dock velat vara på Ullevi igår, 3-2! Ser fram emot 5 november då ÖIS åker till Kalmar för sista matchen. Party party! Nu ska jag plugga vidare...tråk.

Cat-ass

Idag visar sig Kalmar från sin bästa sida. Sol och säkert 22 grader. Då är det helt underbart att vara här. Då cyklar man in till stan och sätter sig på Kattrumpan som är en liten strand med stor gräsplätt. Halva klassen slutar idag vid 16 så det är sagt att vi träffas där vid 16.30. Korka upp en öl, snacka skit, lira lite fotboll och kanske rent av bada står då på programmet. Sen bär det av till en pub som heter KM och där ska vi se på matchen. Och efter den blir det såklart Onsdagsklubben. Kan det bli mycket bättre? Imorgon är det premiär för "KAOS - Ett helvete i taget" som vi döpt vår radioshow. Vi har inte hunnit planera för mycket så det blir nog ganska mycket dösnack blandat med grym och väldigt blandad musik. Mycke nöje...

Å så var det dags för val...

Hemma efter 2 timmars partidebatt på Kåren. Kan säga att jag inte blev så mycket klokare efter att ha hört dem snacka skit om varandra. Inrikespolitik kan vara så fruktansvärt tråkigt va. Självklart blev det mycket snack om högskolan och hur denna kunde bli bättre. I första anförandet beskrev alla partier hur vi studenter skulle få det bättre och hur mycket de olika parterna vill höja studiemedlet. Känns som det är det enda de kan komma med för oss studenter. Borgerliga blocket snackade skit om CSN och fribeloppet och ville avskaffa det helt men samtidigt höja kvaliten på utbildningarna. Fick inte riktigt det att gå ihop. "Jobba mer vid sidan av studierna och få mer tid över till plugg"? När det är dags o rösta den 17 sept är jag på Öland och wakeboardläger, skönt... Får väl kanske poströsta ändå. Frågan e bara på vad...

Två veckor

Så var då de två veckorna av nollning och ständig berusning över. Två veckor av nya människor, nya gatunamn att lägga på minnet, nya lärare, nya livsöden att förundras över och det mest tydliga, ett helt nytt liv. Kalmar har redan överträffat mina förväntningar och likt en nykär ser jag blint fram emot att spendera de tre närmaste åren här på östkusten. De senaste två veckorna har minst sagt varit intensiva. Har knappt varit hemma i lägenheten någonting så det är inte utan att man sett fram emot den här söndagen lite extra. När jag kom hem idag vid 15-tiden la jag mig på sängen och läste och förundrades över hur bra allt kändes. Finns liksom inget som känns fel här i Kalmar. Detta kan förstås bero på den ständiga berusning av alkohol som jag utsatt min kropp för i 14 dagar men jag tror inte enbart det är därför. Varför flyttade jag inte hit redan förra året är en fråga som dykt upp i mitt huvud upprepade gånger under senaste veckan. Ångrar dock inte det minsta att jag pluggade i Göteborg i ett år innan. Även om jag inte kommer ihåg hur medieteorierna vi pluggade såg/ser ut så lärde jag mig dock mycket om hur det är att plugga på högskolenivå och det gjorde bara att det var än lättare att ta steget och flytta hit till Kalmar. Ska bli skönt att komma in i vardagen här. Tenta om ca tre veckor i journalistikens grunder vilket jag känner att jag har hyfsat bra koll på. Nu ska jag planera lite inför vårt radioprogram som vi ska sända varje torsdag kl 21.04 på www.shore.hik.se. Missa inte det nu!
PS. Finns det något skönare än småländska?

Sent om sider...

Nu har det blivit stressigt värre i mitt liv. Lyckades få tag på M (läs hennes syster K) som har haft min lägenheten i Kalmar innan mig och allt har löst sig med nycklar och shit så nu ska jag flytta in på lördag kl 12.30. Var ca 5 dagar sedan jag kom från Stockholm o då tänkte jag att jag minsann skulle hinna med allt gott och väl. Jag borde trott annorlunda, det e ju mig vi snackar om. Om jag anser mig ha gott om tid blir det som oftast att jag utnyttjar den första tiden med att inte göra någonting. Så även denna gång. Jag har inte gjort ett jota under veckans inledande dagar. Men jag har lyckats komma på en ursäkt. Jag visste faktiskt inte med 100 procents säkerhet förrän idag att jag skulle kunna flytta in i helgen, den där M har verkligen gjort sig svår att hitta (mobilnummret jag fick gick till Island och de senaste rapporterna viskar om att hon är i Belgien). Rimligtvis en ganska vag ursäkt men ändå. Nu kom min bror på besök och ska hjälpa mig att hamra och spika in en ny hårddisk i datorn så jag måste nog stänga av burken. Nästa gång jag skriver sitter jag förmodligen i Kalmar...

Hemma igen

Hej alla glada människor! Tillbaka i stan efter fjällvandring och Stockholm. Har haft det hur bra som helst. Orkar inte skriva om vandringen (finns hur mycket som helst att berätta) utan väntar o ser o K lämnar en händelsebeskrivning på hans blogg, så länkar jag den om någon finner lust att läsa om våra äventyr. Stockholm var helt suveränt, gott väder, inga vandringskängor och supertrevligt sällskap. Måste åka dit snart igen... Nu står en veckas förberedelser inför flytten till Kalmar på schemat. Lite tråkigt men nödvändigt. Jag tror o hoppas att när jag väl är där kommer det bli så ruskigt kul att det helt klart blir värt besväret.

"But I look at you, warm in your dream, while your mobile dances above. And I think to myself it's a beautiful night, and I know everything is gonna be alright. Yes now I know It'll be alright"

Vandringsdax!

Imorgon åker K o jag till Abisko/Kebnekaise för en veckas fjällvandring. Ska bli hur gott som helst. Komma bort från stan och "EM-festen", rensa lungorna, ta massa bilder, lyssna på tystnaden och snacka skit. Eftersom K har varit borta i nästan 3 veckor så har vår planering inte varit den bästa men nu tror jag ända att det mesta är fixat. Biljetterna är, efter lite strul, hämtade, maten är inhandlar (första gången jag har haft riktig användning av Överskottsbolaget eller va det heter), kläderna är framplockade och knivarna är slipade. Tåget går kl 17 och sen väntar en psykologisk och mycket hädelsefattigt kamp mot klockan. Resan tar 23 timmar o 36 minuter. Det längsta jag suttit på ett flygplan är väl en 13 timmar ungefär. Nu väntar 10 timmar till. Som tur är så är dygnet indelat i dag och natt så förhoppningsvis ska man väl kunna slumra till några minuter emellanåt.
Efter fjällvandringen som kommer ta ca en vecka så kanske vi ska åka till Uppsala där vi i så fall möter upp med I och går på reggeafestival. På så sätt slipper man verkligen hela EM-cirkusen vilket känns mycket bra. Förhoppningsvis ska vi väl ha lite sköna bilder med oss hem som jag kan lägga upp på bloggen så ni ser vad ni gått miste om. Kanske just Du hänger med nästa år! So long my dear friends!

Inget särskilt

Som ni säkert har märkt så betyder sommar inte bara sol o bad utan också mindre bloggskrivande. Under veckorna jobbar jag bara o då finns inte så mycke spännande och berätta och när sen helgen kommer så är dagarna så fullproppade med grejer att man inte hinner eller orkar skriva om allt. En kort resumé av de senaste veckorna lyder som följer:
1. Åkt wakeboard och det är så jäkla roligt!
2. Fick mitt antagningsbesked och kom i på Medieproduktion o Journalistik i Kalmar. Fått en lägenhet där också så nu går flyttlasset den 20 augusti. Var i Kalmar förra helgen och checkade läget. Lägenheten såg liten och fin ut och skolan är hur grym som helst. Massa radio- och TV-studios överallt så där kommer jag nog att trivas tror jag.
3. Jobbat
Om några veckor åker K och jag upp i landet o ska fjällvandra. Bara 1,5 vecka kvar på jobbet nu, skönt. Antingen kommer jag aldrig köra truck på Dagab igen eller så kommer jag efter mina 3 år i Kalmar återvända dit för att jobba där livet ut. Skönt att man kommit till insikt i alla fall. nU ska jag dra o jobba, tjehoo!

Årets första wakeboard

Som ni kanske läst så var det igår tänkt att bli konsert för min del. Det blev det inte. Blev nått som kändes än mer aktuellt i det heta sommarvädret, wakeboard. När jag gick runt i stan och letade efter lite sköna rea-grejer så stanna jag till på Stadium. Med raska steg gick jag bort mot klädavdelningen för att hitta nått fynd. Fanns ingenting (det gör sällan det i sportaffärerna). På vägen ut så sneglade jag lite på wakeboardsen, egentligen bara för att drömma. När jag kom närmare så såg jag att de även hade rea på ett wakeboardpaket med bräda och bindningar. Jag behövde inte lång betänketid. Kallade snabbt på Stadiumsnubbe och frågade lite grejs om brädan och om man kunde ta den med sig med en gång. "O fan, är det så bråttom?!" fick jag till svar. Klart det är bråttom, sommaren väntar inte... Så där gick jag runt med K på stan och brädan under armen och kände mig riktigt jäkla nöjd. Började med en gång ringa runt och ragga folk inför kvällens tur. Inte svårt o hitta folk så vid 19-tiden satt vi i båten och gasade på mot "arenan". Tog premiärturen själv och hittade känslan riktigt fort, så då var det bara att börja lära känna brädan på allvar. Efter 10 minuter en en kraschlandning bytte vi av och N stod på tur. Även han fixade åkningen utan problem och vi njöt i fulla drag. Sen var det dags fär M som inte åkt wake förut. På fjärde eller femte försöket kom han upp (bra jobbat även om han själv trodde han skulle komma upp på första) och sen var det inga som helst problem. Dock så kracha han rejält 10 sekunder in i åket i vad som såg ut som laddning inför ett rejält hopp. Därefter åkte i vidare i några timmar och började, när tekniken satt lite bättre, att hoppa o leka lite. Det bör påpekas att vi inte kör efter en fullblodad wakeboardbåt och vågorna blir inte så bra som man kanske behöver ha dem, men vad gör man inte för lite skön åkning!
Vakna idag upp men lite lätt träningsvärk och lite brännmanetsmärken men kan inte vänta på att få åka igen. Ska försöka ragga ihop lite folk till ikväll med. Så om ni vill åka är det bara att höra av sig!

Sommarlunket

Att jag inte skrivit på länge beror främst på en sak, det vackra vädret. Känns inte så lockande att istället för sol och bad sitta inne framför datorn. Med tanke på gårdagskvällen och en hyfsat hård utekväll så var det idag skönt att bara ligga hemma i soffan o slappa till lite vm-fotboll och film. Men nu är jag rastlös. Det är en av de bästa grejerna med sommaren. Så fort man kommer in och inte gör nåt nämnvärt så blir man rastlös och vill genast hitta på nått kul. Klockan är snart 1 på natten men det hindrar mig inte från att ta på mig flipp-floppsen, sätta på mp3-spelaren och gå en promenad i en ljummen julinatt. Ska bli dunderskönt... Imorgon är det Accelerator på Trädgårn med band som The Essex Green, Death Cab For Cutie och Arctic Monkeys. Kommer bli en höjdare, lätt värt den surt förvärvade 500-lappen som det kostar. På fredag drar vi ner till Halmstad och kollar på Lars Winnerbäck, kommer också bli suveränt. En sommar utan Lasse är som en sommar utan Piggelin och myggbett, alltså icke-existerande. Nej nu måste jag dra, ha de fint gott folk!

Alles gut

Jag slår upp ögonen i all hast. Vänder mig om och letar med handen efter mobiltelefonen och just denna morgonen även fått rollen som väckarklocka. 04.15. Känns som jag sovit bort hela dagen, varför är jag så pigg? Utanför kvittrar fåglarna till morgonens första solljus. Försöker minnas när jag gick och la mig. Efter en intensiv hjärngympa kommer jag fram till 03.30. Jag måste ha sovit riktigt gott de där 45 minuterna för tröttheten är likt ett vilset höstlöv bortblåst. I brist på idéer vad man kan hitta på en tis/ons-natt så betämmer jag mig för att försöka somna om. Jag drar mig till minnes att jag på kvällen såg en fotbollsmatch mellan Sverige och England. I mitt huvud ser jag bilder av två svenska mål. Har jag somnat om och drömmer eller har det verkligen hänt? Men vad är detta, England verkar ha redan gjort två mål, fan också. Om det nu är en dröm så har den allt starkare fått en karaktär av en mardröm. Sverige pressar högt upp på planen nu. Engelsmännen verkar trötta o griniga. Jag vill också vara sådär trött. Jag kanske ska gå ut och kicka lite boll med mig själv? Nej, det verkar i denna stund lite för omständigt och fantasilöst. Jag måste somna om. Om bara några timmar ska jag upp och jobba igen och vill gärna kunna utnyttja de lediga timmarna på bättre sätt än att ligga utslagen i en säng. Hmm, domaren blåser av matchen och den slutar 2-2. När han gör det vet jag redan att det hänt på riktigt. Sverige klarade faktiskt ännu en gång av att lura England på en seger. Tack vare två samspelta anfallare och en stabil backlinje kan vi gå långt i VM. Tyskland ser jag mer som en underbar utmaning än ett omöjligt hinder på vägen. Ecuador hade utan tvekan blivit ett nytt Senegal. Nu har vi allt att vinna och faktiskt inget att förlora. Måste vara en skön känsla att ha i bakfickan när spelarna springer in på planen på lördag. Hur gick det då? Somna jag om? Faktiskt så tog det en stund och jag vill minnas att jag fick lira på mp3-spelaren ett tag och köra lite lugn musik för att åter komma i sov-mode. Sen somnade jag gott utan att Tysklandspöket kom och hälsade på. Sverige har väl inte vunnit mot Tyskland på sisådär 50 år. Men på lördag ändrar vi på det!

Filmkväll

Gick upp tidigt i morse och åkte iväg till I och vi drog vidare mot Långvattnet. Där solade vi i massa timmar innan jag vågade mig ner i det 4 gradiga vattnet. Årets första dopp! Blev lite nöjd med mig själv där. Efter en stund känndes det riktigt skönt i vattnet och nästan kallare uppe på land. När vi kom tillbaka till cyklarna hade jag fått nån knepig punka på cykeln, jippi. Nu på kvällen har det varit riktigt lugnt. Kom precis hem från Filmstaden där vi såg på Da Vinci-koden. Jag är en av dem som inte hakat på DaVinci-hajpen utan istället "väntat på filmen" och det är jag idag glad för. Boken är säkert bättre än filmen men jag vet inte om jag orkat läsa den ändå. Blev inte så himla imponerad av handlingen utan den kändes bara överdriven och påtänkt på fyllan eller nått (hmm..kommer nog få skit av vissa personer för jag skrev så). Det ända positiva i filmen var väl musiken och självklart Audrey Tautou. Man blir ju bara helt knäckt av henne. Om jag någonsin träffar henne ska jag gå ner på knä och be om ursäkt för att jag finns. Snacka med P om henne och vi kom fram till att hon var den första man skulle casta till sitt filmprojekt. Skulle fan skriva om hela filmen för att den skulle passa henne. Det finns bara ett ord: Love

Oj oj oj!

Oboy, vilken dag! En sån där dag som man kommer komma ihåg hela sitt liv. Var man var, med vilka man var, ja nästan till och med hur många öl man drack. Vet inte riktigt var jag ska börja. Ok, vi tar det från början. Efter en hård utekväll med otaliga öl och en efterfest hemma hos mig till klockan 6 vaknade jag måttligt pigg vid 10.30. Följde F till spårvagnen och fick en skön "morgonpromenad". Därefter la jag mig på soffan och kollade på TV och drack ungefär 20 liter vatten. Vid 14-tiden började ett avsnitt "Friends" som jag senare i inlägget kommer behandla. 15.00 - Match Ecuador - Costa Rica. Blev lika överraskad över Ecuadors spel som i Polen-matchen, grattis till åttondelsfinal! Efter matchen satte jag mig på cykeln och drog i skrämmande hög hastighet in till Domkyrkan där jag skulle träffa N. Tillsammans tog vi oss ner till hamnen och gick ombord på en färja som tog oss till Hisingen och "Volvo Ocean Race-village". Där tänkte vi se England-Trinidad, men icke. Istället spelade nått halvrisigt coverband och vi tog första bästa färja tillbaka till fastlandet. Satte oss på Kajskjul 8 och fick inomhus riktigt bra platser, 5-6 meter från en färgstark projektorduk. Där fick vi se andra halvlek av Englandsmatchen och blev lite förbryllade av engelsmännen oförmåga att göra mål. Till sist kom ändå de förlösande 1-0 målen genom Peter Crouch. Efter ett äckligt snygg mål av Gerrard var matchen definitivt avgjord. Svennis andades ut och FA-styrelsen undrade varför i hela världen de sparkade världens bästa Torsby-pojk. Under det stiltje som sedan utspelar sig (mellan 20-21) så kommer P och F och gjorde oss sällskap och kajskjulet börjar nu bli riktigt fullt. Mest av hängivna Sverige-supportrar men jag lyckades faktiskt även se en Paraguay-tröja i det annars så vackra gul-blåa skenet.

Vid 21.00 blåser domaren i visselpipan, matchen är igång! Stämningen är av sällan skådat slag och hejarramsorna löser klockrent och med oväntad tajming av varandra. Första kvarten är Sveriges. Publiken skriker på mål och Mellberg skriker på Ljungberg för att han inte gör mål. Efter en stund sjunker inte bara spelarna utan också Kajskjul 8:s publik ner i matchtempo och den självsäkra attityden byts sakta men säkert ut mot en mer irriterad, orolig känsla. Ska Sverige inte göra något mål i VM är frågan på allas läppar. Efter en mållöst första halvlek får spelarna och vi en välbehövlig paus. Rösten hade redan börjat svikta och magen börjat skrika på mat. Den andra halvleken följde ungerfär den förstas karaktär. Laddat som aldrig förr i början och sen mer spänt. 45:e minuten, Zlatan ut-Allbäck in. Då släppte min nervositet. En ÖIS-are på plan och saken är självklart mer än klar. Mycke riktigt. I den sista minuten, när det mesta av hoppet är ute, levererar Allbäck(med lite hjälp av ex-öisaren Elmander) en nickpass till Ljungberg och VM-gulddrömmen lever vidare. För att citera VM 94-krönikan och Arne Hägerfors: "Så underbart skönt, så förlösande". Det tycker jag på ett bra sätt beskriver vad jag och säkert 9 miljoner andra svenskar kände efter målet och framför allt slutsignalen.

Efter matchen gick vi genom ett jublande glatt Göteborg och glädjen var total. Trött som jag var satte jag mig på cykeln och trampade hemåt. I ett rödljus hörde jag denna talande mening som genast fastnade i mitt huvud, "Sverige är fan helt fantastiskt". Började genast fundera på om jag tycker likadant. Ja, en dag som denna går det inte att tycka annat. Sverige är så gott som klart för åttondelsfinal, sommaren har kommit för att stanna(?) och studiemedlet ska höjas med 300 kronor. Sverige ÄR fantastiskt! Det finns en sak till som gör Sverige så ruskigt jäkla bra, men det har jag inte ens en sådan här dag nerver till att delge er läsare. Urvalet av människor som får veta den grejen är ytterst begränsade och yttert svåra att hitta. Men skriv gärna en comment och gissa ved det är. Om någon svarar rätt lovar jag att säga sanningen...

Ok, som sagt, såg på ett avsnitt "Friends" idag. Kände bara för att gråta när jag sett skiten. Rachel skulle flytta till Frankrike eller nått och tog farväl av var och en utom Ross. Ni som sett avsnittet vet säkert varför. För er som inte sett det, förbered er på en snyftattack. Att i en sådan utpräglad komediserie kunna hitta en sådan grundläggande liten del av allas liv var för mig en stor överraskelse och samtidigt nått helt nytt. Satt nästan framför TV:n och gapade av att det var så välgjort och realistiskt. De lyckas fånga nått som alla nån gång känt och alla någon gång varit med om att det nästan blir lite skrämmande. Vill se nästa avsnitt. Ska kanske ladda hem det nu? Eller gå upp till M och låna alla säsonger och se på i sträck?

I vilket fall, det har varit en helt magisk dag. Den började bra, blev lite kass i mitten men ordnade med bravur upp sig på slutet. Kommer aldrig glömma svetten som rann av mig efter slutsignalen, cykelturen genom ett underbart sommargöteborg, doften av grillkorv på Avenyn och drömmarna som viskade VM-guld...

Lite allt möjligt (men mest fotbollsrelaterat)

Det här kommer bli ett rörigt och en aning slarvigt skrivet inlägg. Har sen sist varit ett gäng fullspäckade dagar med sol och mycket fotboll på schemat. Idag spelade vi vår fjärde match i korpfotbollen. Mötte nederlagstippade Härlanda Fussball och trodde naivt på storseger. I nästa omgång kommer dock vi med all säkerhet vara de nederlagstippade. Förlorade med 7-5 eller kanske 6-5. Låg under matchen alltid under med en pinne med lyckades alltid komma tillbaka, ända till domaren (som var på ett väldigt korpfotbollshumör) blåste av. Då hade vi jobbat oss igenom 40 minuter i 40 gradig (?) hetta. Precis som Sveriges bronslag årgång 1994. I årets VM kommer inte Sverige ta brons, kanske inte ens göra ett enda mål. Trinidadmatchen var en uppvisning i hur man inte gör mål i fotboll. 26 avslut och inget mål. Orkar inte ens skriva om det.
Sommaren har äntligen kommit på allvar och jag påminns varje natt om solens påverkan på jorden. Inte lätt att sova i en, om natten, 34-gradig Bellevuelägenhet. Funderar på att köpa en Cooler och bränna på tills jag vaknar upp med istappar lite här och där på kroppen. Snacka om livskvalité. Idag har jag städat min lägenhet från topp till tå. Lärde mig att en mopp är skitbra att ha. Jag som är utan, men allvarligt funderar på att införskaffa en, fick krypa på alla fyra med en disktrasa. Ända gången jag önskat att min lähenhet var mindre. 34 kvadratmeter med en disktrasa sätter sina spår. Topp 3 över ställen man får om på om man moppar med en disktrasa:
1. Knäna (om man har shorts på sig)
2. Ryggen (konstiga ställningar som man inte hamnar i varje dag)
3. Huvudet (fatta hur mycket damm man andas in, känns som man rökt 400 cigaretter på en timma)
Igår var N och jag ute och fiska på Öckerö. Gick hur dåligt som helst. Linan trassla sig minst 2 gånger och det medförde att det inte blev så mycket fiske utan väldigt mycket svärande istället. Såg dock några fiskar som simmade runt i det blå havet. Försökte locka upp dem på land, varför vet jag egentligen inte. Om vi fått upp dem och t ex lagt dem i ett akvarium med normalstora akvariefiskar så hade nog vår fångst blivit uppäten relativt snabbt. Men vi låter de äta upp sig lite i sommar så kommer vi tillbaka när de blivit redo för grillen.
Funderar på att gå och sova nu. Imorgon blir ännu en heldag. Brasilien gör entré i VM och då vill man kunna vara på allerten så man inte missar nån tunnel, bissa eller mål från halva plan eller nått. Ha det bra min käre vän!

The Late Great and Perfectly Premium...

Vet inte varför det känns som en söndag idag? Är det kanske söndag? Jag vet inte längre, har helt slutat upp med att räkna veckodagar. Går numer bara på datum. Jag vet att det idag varit den 6 juni och att fotbolls-vm börjar den 9 juni. 3 dagar, nej vänta, klockan har slagit över 00.00, 2 dagar kvar! Sen kan livet börja på allvar igen. Efter en dryg månad i uppsatshelvetet ser jag det varma och mycket inbjudande ljuset. Idag har jag suttit nästan hela dagen med opponeringar. Två skriftliga och en som vi muntligt ska presentera. Klockan 17 blev jag så trött på allt att jag ringde brorsan och vi åkte ut till landet och bottenmålade båtskrället. Hade redan innan vi började måla ont i huvudet trots 2 alvedon och det blev knappast bättre av tjock, stark och frätande målarfärgsodör. Huvudet höll på att trilla av men räddades i sista stund av en välkommen havsbris. Efter en timma vid båten drog vi hem och jag satte mig åter framför datorn och skrev. Tur att det inte var några herrmatcher från Franska Öppna på Eurosport idag för då hade jag inte fått mycket gjort. De tre uppsatser jag läst idag har minst sagt behandlat olika ämnen. En om homosexuella i reklamfilm, en om kvinnorna i Ankeborg och en om "amerikanska hjältar och mexikanska skurkar". De var alla ganska intressanta på sina egna vis men efter en hel dag med dem så har jag nu tröttnat rejält och vill bara bli klar med opponeringen som äger rum imorgon (läs idag).
Glöm inte att lagligt ladda hem Essex Green men låten The Late Great Cassiopia. Har lyssnat på den hela dagen. Grattis Sverige föresten, whenever I may find you...

Med förhoppningar om sommar

Söndagkväll. Dessa kvällar har för mig blivit kvällar då jag tänker väldigt mycket (typ som en "Spungkväll" du som vet). Så även idag. Alldeles nyss fann jag mig själv sitta med gitarren i handen och bara stirra in i min krukväxt som jag döpt till Micke Möller. Vet inte hur länge jag suttit där eller vad jag tänkt på men jag kände mig lite gladare efteråt på nått konstigt sätt. Annars har jag tänkt mycket på sommaren och hur den ska bli. Kommer inte vara ledig så överdrivet mycket men vad kommer hända när jag väl är ledig? Kommer jag plötsligt köpa en restresa och sätta mig på något halvdant café i centrala Budapest eller kommer jag träffa någon som tar med mig till en helschysst sjö mitt ute i skogen nånstans? Vet inte hur det kommer bli men jag hoppas verkligen att sommaren genererar nått superduper. Har det senaste dagarna blivit helt såld på Dan Andersson och hans dikter. Tänkte att denna som blivit min favorit just nu passar på något knepigt vis:

Dan Andersson - Jag väntar

Jag väntar vid min stockeld medan timmarna skrida, medan stjärnorna vandra och nätterna gå. Jag väntar på en kvinna från färdvägar vida - den käraste, den käraste med ögon blå.
Jag tänkt mig en vandrande snöhöljd blomma, och drömde om ett skälvande, gäckande skratt, jag trodde jag såg den mest älskade komma genom skogen, över hedarna en snötung natt.
Glatt ville jag min drömda på händerna bära genom snåren dit bort där min koja står, och höja ett jublande rop mot den kära: Välkommen du, som väntats i ensamma år!
Jag väntar vid min mila medan timmarna lida, medan skogarna sjunga och skyarna gå. Jag väntar på en vandrerska från färdvägar vida - den käraste, den käraste med ögon blå.

Curriculum vitae

Vaknade utsövd för första gången på länge imorse. Sista dagarna har varit ganska hektiska. I måndags fick P och jag lite bråttom med uppsatsen. Allt som vi skrivit på söndagen var verkligen borta så kl 11 på måndag förmiddag satte vi igång och började skriva om allt på nytt. I min stökiga 1:a satt vi. 3 timmar, 5 timmar, 7 timmar, ja tillslut orkade man inte tänka på tiden. Vid 18-tiden tog vi ett välförtjänt break. Pizza och ett avsnitt Hipp Hipp. Sen körde vi igång igen. Klockan 22 kom brorsan och hjälpte till med korrekturläsning. Tillsammans fann vi en hel del felskrivningar och slarv som vi under nattens gång korrigerade. Vid 3 på morgonen gick P och jag ut på en promenad. Var skönt att släppa blicken från skärmen ett tag och tänka på nått helt annat. Lyckades snacka om ganska non-uppsats relaterade ämnen så när vi kom hem vid halv 4 kände åtmindstone jag mig "utvilad" och redo att möta tangentbordet igen. Vid 6 tog vi i ren frustration en paus till, ett avsnitt Hipp Hipp blandat med var sin folköl. Apropå dryck. Gick åt ungefär 2,5 liter kaffé och 3 liter cola under natten. Vid 07:50 orkade vi inte bry oss om eländet mer, vi skrev ut vår uppsats. 38 sidor och en halv bläckpatron senare låg den där, uppsatsen som kom att revolutionera min syn på ordet världsklass. 08:50 var vi i skolan och lämnade in. 09:30 var jag hemma, borstade tänderna och kröp leende ner i sängen. Somna väldigt fort...

Vaknade vid 15:00 av telefonen. Pigg som en mört gick jag upp och började städa lägenheten. Vid sjusnåret gick jag o brorsan upp till Ninni och Martin. Där korkade vi upp champagnen (hemblandad bål) och åt mumsig paj. Tillsammans med massa anrda männsikor festa vi loss till sena natten. Avslutade med "Vuxna människor"...

De senaste dagarna har jag inte lyft många fingrar. Spenderade hela gårdagen hos N & M och tittade på Beverly Hills. Kan inte bli så mycket bättre. Idag stod träning och hämtning av uppsatser på programmet. Blev hämtning av uppsatser men väldigt dåligt med träning...Tar tag i den imorgon. Cura, ut valeas!

Dator + Ipod = Ingen bra idé

Hej gott folk! Den som vill höra söta historier om rosa små elefanter kan sluta läsa här och nu. Jag är förbannad! Datorer är den sämsta uppfinningen någonsin. Datorerna borde aldrig ha uppfunnits. Datorer kan kasta om ens liv och bara förstöra. Datorer är det värsta jag vet. Nåväl, varför har jag nu plötsligt fått denna inställning till en maskin som annars kan vara så hjälpsam och mångsidig? Jo, vi tar det från början. P (som jag skriver uppsats med) och jag möttes upp i skolan idag vid 12-snåret. Humöret var på topp och vi började se ett ljus i uppsatsens annars så bäcksvarta tunnel. Bara två dar kvar med skiten hängande över sig. Allt gick som planerat och vi skrev till tangentbordet glödde. Vid 22-tiden hade vi hunnit med mer än förväntat och allt kändes perfekt. Morgondagen skulle då bara bestå av sammanfattning och korrekturläsning, hur lungt som helst. P som satt med sin bärbara dator skulle föra över en fil från den till den stationära och sen skulle vi vara på väg hem. När han pluggade in USB-kabeln till den stationära brakade helvetet loss. Datorn som satt på allt som vi skrivit under dagen ville inte va med o leka längre utan bara frös till is. Hur länge vi än väntade så bara stod den där och tillslut kunde man nästan urskilja ett hånflin från diskettenheten. Vårt enda alternativ var att trycka på resetknappen och alltså starta om eländet. Vid detta tillfället var jag inte speciellt oroad. Vi hade ju sparat säkert hundra gånger under dagen och jag mindes med stor tillförlit att jag sparat bara minuten innan vi kopplade in USB-kabeln. När datorn åter kommer igång känns allt som vanligt och jag drar i smyg en lättnadens suck. Sekunden senare satte jag den smarriga fruktkolan i halsen. Allt som vi under dagen skrivit och kämpat med var borta. Jag började känna mig illamående och väldigt liten i den stora världen. Detta kan fan inte vara möjligt! Efter några minuter av hjärtinfarkt och halsbränna stod saken klar. Allt är borta. Jag kastade mig på min mobiltelefon och ringde min bror. När han väl svarade frågade jag om han kunde ringa upp mig. Jag försökte låta lite sådär orolig, ja nästan gråtfärdig för att han skulle skynda sig att ringa upp. Efter några sekunder ringde han och jag förklarade med hjärtat i halsgropen vad som hade hänt. Min bror som är en datorkunnig prick guidade mig självsäkert genom labyrinter av " default users" och "delade dokument", men ingenstans hittade vi det vi sökte. Efter 20 minuter gav vi upp. Allt vi hade skrivit var borta, ja om inte borta så i alla fall bortanför vår horisont. Imorgon ska vi, lika tidigt som när Nyhetsmorgon" på TV 4 slutar, gå till skolan och söka upp en systemadministratör, eller som vi brukar säga "en processor", som förhoppningsvis kan hjälpa oss att få fram vår förlorade tro på livet. Så nu ska jag hoppa i säng och förhoppningsvis inte vakna på fel sida imorgon. Då kommer "processorn" inte få det lätt...

Sen sist...

...så har jag pluggat, pluggat och pluggat. Sovit, ätit, jobbat och pluggat. Druckit 5 öl på två veckor eller nåt, inte bra. Just hemkommen från jobbet. Har ju varit röd dag så jag drog nog in hel del dollars. Tur det för jag har en känsla av att det kommer bli en dyr sommar. Ska jobba i 5 veckor. Borde tagit mer för att kunna hålla nere kostnaderna... På tisdag ska våran uppsats vara klar. Går sakta men säkert framåt och vi kommer nog kunna lämna in ett hyggligt arbete ändå. Med all säkerhet kommer vi få kompletteringar, men va fan, det gör man väl på en dag eller två. Har fått hem väldigt mycket bra musik den senaste tiden. Bland annat Grand Drive och Turin Brakes. Känner att det här blev ett väldigt rörigt inlägg så jag ska sluta nu. Avslutar med förhoppningar om ett liv utan ångest och krig.

St Tropez FC mot serietopp

2-0! Jag måste nästan skriva det igen o nypa mig i armen, 2-0! Förutsättningarna var inte de bästa. Många återbud av nyckelspelare och lite halvkasst väder. Vi kom till matchen utaa en enda avbytare så alla var inställda på att det skulle bli mycket spring om vi skulle ha en chans att vinna. Och sprang gjorde vi, alla kämpade på som aldrig för och det märktes att det var en "måstematch". I första halvlek förde vi spelet och passningarna hittade fram nästan varje gång. 15 minuter in i matchen var det dags för första målet. En tilltraslad situation som resulterade i en tåpaj och följdaktliget 1-0. När domaren äntligen blåste av första halvek hade vi fått viktig förstärkning i form av två spelare. Viktigt för laget att känna att vi kunde byta av i andra halvlek, annars hade nog vi fått det tuffare ute på plan. 10 minuter in i andra gjorde vi 2-0 efter ett bra skott, som tog i ribban, och sedan retur på det. Blev ganska tillbakapressade sista minuterna men tack vare bra kämpainsats och en målvakt i storform lyckades vi hålla undan. Nu blickar vi uppåt i tabellen och ska kämpa allt för de 9 poäng som står på spel. Over and out...

Josh Rouse

Josh Rouse live på Sticky. Kan det bli bättre? Så här i efterhand känns svaret givet, nej. Han kom upp på scen, förklarade hur ruskigt bakis han var efter gårdagskvällen i Stockholm, och brände av många av låtarna som stod högst upp på önskelistan. Bland annat Michigan som han annars inte brukar spela live. Äntligen fick jag se vilka ackord han tar i sticket och bara det var lätt värt 190 kr. Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer. Om jag skriver något så blir det bara väldigt mycket superlativ och det ska jag bespara er. Kort och gott, konserten var helt enkelt Perfectly Premium och lite till...

Din röst...

Återigen en Karin Boye dikt. Just denna får mig att tänka på livet i stort och hur ruskigt sårbara vi är. Att förutsättningarna ändras, att allt plötsligt går emot dig. När du sitter där i din ensamhet framför datorn...

Din röst...

Din röst: i en gammal fruktträdgård en halvt igengrodd gång
med djupa skuggor och bjärt sol och plötslig fågelsång,
en gång av förvildat hemligt liv och sus och ensamhet --
hur äventyrligt ensam och vild är det bara jag som vet.

Och när jag vaknar om natten, då vaknar jag i den,
och jag går vilse i gröngenomskinligt skuggspel igen.
Där bor jag timmar och timmar och vet väl, att vem
du själv vill följa och vart du hör, är här mitt hem.

Din röst: jag har hört den i tjugo år, och allt vad du har sagt
har legat sjunket i mig och glömt, men laddat med makt.
Nu hör jag det ord för ord som i går, det fyller natt och dag.
Det var mina ådrors värme. Det var mitt hjärtas slag.

Vad är det för djup i oss, där allt det gångna finns?
Eller är det bara d i t t väsen, d i n röst jag minns?
Du var mitt livs fullbordan. Hur mognade den till slut?
Ett kvävt träd, ett våndans träd, slog äntligen ut.

Jag vet det, för alla säger det: din tid är kort
Jag kan inte föreställa mig, att du går bort.
Det finns ingen värld att leva i, där du inte bor.
Min tanke förnekar undret. Men hjärtat tror.

Karin Boye