Trötthetens mysterier

När till och med Mjukispolacken har fått in några rader på bloggen så känner jag mig lite tvingad till detsamma. Så här är mitt krampaktigt framtvingade inlägg:

Klockan är 04.05. Jag har precis kommit hem från skolan. Anledningen till denna något sena hemkomst är att vi har en deadline till idag. En hemsida ska vara klar. Som ni kanske vet var jag i Göteborg i helgen. Trots att jag älskar Kalmar fick jag en plötslig tanke om att jag kanske borde åka hem, om än för bara några få dagar. Nu är jag tillbaka i "kullerstenarnas stad". Under min Göteborgs vistelse hade jag tänkt att jobba med min hemsida. Så blev det inte. Istället använde jag tiden till att träffa vänner och gå på krogen. Så när jag vaknade i morse hade jag plötsligt lite bråttom. Efter sovmorgon till 12 var jag i skolan vid 13 och började arbeta. Efter att ha stirrat blint på en dataskärm i 6,5 timma åkte jag hem och brassa lite käk. Vid 21-tiden var jag tillbaka igen. Sen satt vi ett skön gäng där i skolan o pilla med våra sidor. Allt eftersom timmarna timmarna gick blev våra (kanske borde tala för mig själv?) sidor bara rörigare och rörigare och tröttheten började ta vid. Det som är positivt med trötthet är att när den slår över och blir övertrött så blir också ens humor lidande och vi skrattade tillslut åt ganska konstiga saker, t ex hur kul ett ord blir om man sätter till ett extra S i slutet. Vid 03.23 gav jag upp och började lira hemåt. Imorgon är vi lediga och då kommer vi bland annat ha en viktig träning inför söndagens första korpmatch med IS Klitor. För er som vill se min något slarviga och delvis påhittade sida kan gå in på: www.student.hik.se/~mf22ft/slope/index.html
Ciao!