Happy påsk!

Glad påsk kära läsare! Vet inte vad påsk betyder för er men för mig känns det bara som ett extra gäng lediga dagar. Liksom vad gör man på påsk egentligen? Ska hem till mor o far och äta lite påsklunch sen men vad mer? När man var liten så körde man väl nån variant på halloween och man gick ut tiggde godis. Slutade dessvärre alltid med att man kom hem med 3 kilo av de där äckliga och framför allt billiga gula och röda godisäggen. Klä ut sig skulle man oxå göra, gärna till en påskgubbe om man var kille, och till häxa om man var tjej. För att framhäva sin rollfigurs tänkta ålder använde man sig av smink, mycket smink. Det var från början inte meningen att det skulle bli så där mycket men sminkstiften man använde var av minst sagt varierande kvalité. Skulle man ha lite svart färg räckte det oftast med ett penseldrag (mascara är inte så trögflytande). Var röd färgen på allas läppar så behövde man ta i med hårdhandskarna (stift med förstelnad pastellfärg). Sen gick man ut genom den ljumma vårvärmen (det var på den tiden då växthuseffekten ännu inte hade börjat krångla med vinter/vår) och hade inte en tanke på hur man egentligen såg ut eller vad världen omkring en egentligen tänkte.
En annan sak som förgyllde påsken, och framför allt påskafton, var smällare. Att åka iväg till Göfab och inhandla en varierad men mycket mycket genomtänkt blandning av smällare var en höjdpunkt som ända sedan nyårsaftonens sista smäll stod högst upp på listan över "saker att leva för". Just att köpa smällarna och känna att man hade en arsenal större än Vatikanstaten var kanske den största kicken. Sen att smälla upp skiten känns väl så här i efterhand ganska händelsefattigt och en aning white trash.
I år blir det inga smällare, inget smink eller påskgubbe. Men jag skulle bli mycket förvånad om mor inte lyckats gömma ett ägg eller två i vardagsrummets alltför få och alltför välkända gömställen. För att leta ägg är ju faktiskt påsk om nått...